Självhjälp

Lider du av nedstämdhet, ångest eller annan psykisk ohälsa?

För dig som vill hjälpa dig själv att hantera ohälsa och psykisk hälsa. I denna självhjälpsmodul vill jag erbjuda dig information och verktyg för att hantera av problem.

Forskning visar att desto mer kunskap vi har om hur vår hjärna och kropp fungerar desto lättare har vi att själva hantera vår egen hälsa och vårt mående. Att ha kunskap om varför det känns som det gör eller varför vår kropp reagerar på det sätt det gör skapar både förståelse, förlåtelse och insikt. Detta kallas inom psykologin "psykoedukation" och är något jag arbetar mycket med i mitt samtalsrum. Att ge mina klienter kunskap och förståelse om sig själva och vad som sker, för att få en förståelse för hur de ska hantera känslor och tankar på ett bättre sätt. Framför allt så ökar det möjligheterna till att komma ur ett psykiskt dåligt mående och i stället hitta en annan väg som är hållbar på lång sikt. Alltså att återfå psykisk hälsa.

På denna sida finns samlat korta och lättlästa texter om olika sorters av psykiska problem som vi människor kan få.

Läs om vad det är, vilka symtom du bör vara uppmärksam på, kanske känner du igen dig, men också vad som är normalt och vad du faktiskt bör ta på allvar. När ska du söka hjälp och vad kan du göra själv för att må bättre. Längst ner under varje kapitel finns även länkar till andra viktiga informationskanaler till dig.

Depression

Ångest

Paniksyndrom

Stress

Utmattningssyndrom

Sömnproblem

Riskbruk, missbruk

Anhörigstöd

OCD

Psykisk hälsa

Depression

Att känna sig nedstämd ibland är vanligt och händer de allra flesta människor då och då och även under kortare perioder. Det är en vanlig reaktion och inget man oftast behöver oroa sig för och det går oftast över av sig själv. Symtom på nedstämdhet och depression är liknande men symtomen är kraftigare vid en depression än vid nedstämdhet.

Depression är när du känner dig nedstämd en längre tid, under flera månader. Symtom på depression kan se olika ut från person till person. Vissa blir orkeslösa medan andra blir rastlösa. Det är därför svårt att jämföra sig med någon annan. Depression är den tredje största orsaken till ohälsa i världen.

Symptom:

- Nedstämdhet

- Tomhetskänsla

- Isolerar dig

- Trött och orkeslös (eller rastlös)

- Ensamhetskänslor

- Sådant som varit meningsfullt tidigare känns meningslöst

- Minskad eller ökad aptit

- Förändrad sömn (Sover mer/mindre eller vaknar ofta om nätterna)

- Koncentrationssvårigheter

- Lättirriterad

- Ångest / Oro

- Kroppsliga problem (värk, magont, huvudvärk)

- Mer negativa tankar

- Självmordstankar

Om du känner dig nedstämd och gjort det ett tag är det viktigt att du tar det på allvar. Det som enligt forskning visar sig som det viktigaste vid depression är rutiner, till exempel att äta regelbundet med varierande och hälsosam kost. När vi blir nedstämda tenderar vi att äta sämre. Vi tenderar även att byta sömnrutiner för att vi exempel inte fick sömn på natten. Det är därför viktigt att försöka behålla dina sömnrutiner så gott som möjligt trots sömnsvårigheter under natten. Försök att gå upp och lägga dig samma tider under hela veckan. För mycket sömn kan öka nedstämdheten. Motion är ytterligare ett sätt som har visat sig bra vid depression. Gärna 30min om dagen. Vad passar dig bäst? En promenad, lugn stretch, yoga, styrkeövningar eller något annat? Försök även att få solljus och frisk luft under dagen. Att prata med någon vän eller familjevän hjälper många att få ett bredare perspektiv och stöd i sin situation.

När ska du söka hjälp?

Om det inte blir bättre av ovanstående tips och du har inte mått bra under en längre period är det viktigt att ta kontakt med någon professionell. Till mig kan du gå i KBT- terapi som har goda behandlingsresultat när det gäller depression och nedstämdhet. Du får även god hjälp på din vårdcentral. Har du tankar på att inte vilja leva längre - kontakta 112 eller närmsta psykiatriska mottagning för att få direkt hjälp.

Nedstämdhet - 1177 - www.1177/nedstämndhet

Depression - 1177 - www.1177/depression

Ångest

Ångest är i grunden en fysisk förnimmelse som vi kallar för ångest. Det känns som en oro och vi tenderar att grubbla på saker som kanske inte ens har hänt. Ångest är något vi alla människor har ibland och är helt ofarligt. Det är istället något som vi behöver och som vi alltid haft och behövt under våran tid som människor på jorden. Rädsla har hjälpt oss att överleva. Du kan känna dig extra orolig eller få ångest när du går igenom en stor förändring i livet eller inför ett svårt val.

Att få ångest innebär inte att det är något fel på dig utan istället att din kropp fungerar precis som den ska. Det är reaktioner från nervsystemet som signalerar att det finns en möjlig fara och att den vill skydda oss. Oftast är ångest ett tecken på att något i din omgivning hotar din överlevnad enligt din hjärna. Men bara för att det är något vi ska ha så innebär det inte att vi inte kan minska det i vissa situationer eller hantera ångesten. Om ångesten hindrar dig i vardagen så finns det hjälp att få. Långvarig ångestproblematik kan vara mycket obehagligt och kan begränsa dig att leva och göra det du vill.

- Hjärtat slår fortare och hårdare

- Du andas häftigare och kan få känsla av att inte få luft

- Yrsel

- Skakningar / Darrningar

- Tryck över bröstet eller magen

- Svettningar

- Torr i munnen

- Magproblem

- Stickningar / Domningar i ben och händer

- Svårt att koncentrera dig

Ibland kommer ångesten plötsligt och starkt medan ibland kan den sitta i hela dagen fast svagare. Om du upplever en mycket stark ångestreaktion som kommer plötsligt och så stark att det känns som att du även ska tappa kontrollen, svimma eller till och med dö. Då kan du ha fått en ångestattack. Det är helt ofarligt men känns mycket obehagligt. Den starkaste reaktionen går alltid över efter 15min. Ungefär 30% av befolkningen får någon gång i livet en ångestattack.

Paniksyndrom

Om du regelbundet får ångestattacker såsom flera gånger i månaden kan det vara paniksyndrom du har. Om detta hindrar dig i din vardag och du är rädd för att få dem är det viktigt att söka hjälp.

KBT-terapi har goda behandlingsresultat mot ångest och paniksyndrom. Du behöver inte leva med det.

När ska du söka hjälp?

Om man går med ångest som påverkar vardagen en längre period kan det leda till negativa konsekvenser såsom att vi isolerar oss eller undviker att vara på platser eller situationer som ger ångesten. Detta kan göra att du får mer ångest med tiden. Försök istället att inte undvika det som skrämmer dig om det är något som egentligen inte är farligt.

Enligt forskning kan det hjälpa att sätta ord på våra känslor och tankar. Försök att beskriva högt för dig själv när du får obehagliga tankar eller känslor vad det är du tänker och känner. Exempel " Nu känner jag mig orolig" och "nu fick jag en tanke om att jag borde vara orolig för att min jag inte ska klara att gå på festen imorgon". Detta gör att vi får en distans från tankarna och känslorna.

Andningen är viktigare än vad vi oftast tror. När vi får ångest andas vi snabbare vilket ger en signal till hjärnan att det finns en fara omkring oss. Att istället andas djupt och långsamt lugnar kroppen och visar att ingen fara finns.

Pröva denna hjälpsamma övning: 1. Andas in 4 sekunder, 2. Håll andan 1 sek 3. Andas ut 6 sek. Upprepa tills ångesten sjunkit. Kom ihåg att andas med hjälp av magen och genom näsan. Det viktiga är i denna övning att ut-andetaget är längre än in-andetaget. 

Det är viktigt att du söker hjälp om du upplever att din ångest är ett hinder i din vardag och inte vet hur du ska hantera det. Det finns goda behandlingsresultat inom KBT-terapi mot ångest och paniksyndrom.

Om du misstänker att du lider av paniksyndrom eller börjat undvika platser som du tidigare kunnat vara på, du lindrar ångesten genom droger alkohol eller annat, eller du besväras av tvångstankar/beteenden eller fobier är det extra viktigt att du söker hjälp. Det finns hjälp att få privat och/eller inom vården, så tveka inte att ta kontakt.

Ångest - 1177 - www.1177/ångest

Ångest – starka känslor av oro - www.1177/starkakansloravoro

Paniksyndrom - www.1177/paniksyndrom

Social ångest - www.1177/socialangest

Stress

Stress är en normal del av människans liv och precis som ångest är det något som vi behöver och ska ha ibland. Stress är samma som känslan rädsla i grunden och som vi alltid behövt för överlevnad. Stress till skillnad från ångest är när kroppen reagerar med rädsla under en obehaglig situation som tar energi från oss.

Att ha stress då och då är inget som är farligt men om vi har en långvarig stress kan det påverka kroppen negativt och vi kan hamna i en så kallad stressreaktion. Vid en sådan reaktion påverkar stressen oss både fysiskt och psykiskt och kan hindra oss i vardagen.

Stress är kroppens reaktion på en situation som hjärnan uppfattar som hotfull eller utmanande. I vår ursprungliga miljö, där vi levde som jägare-samlare, handlade det om vilda djur, fientliga stammar, naturkatastrofer och andra fysiska hot. Våra förfäder behövde också anpassa sig till gruppens regler för att inte bli uteslutna och därmed tvingas klara sig själva i vildmarken. Idag lever vi inte samma liv som på stenåldern men våra kroppar reagerar på samma sätt inför det som hjärnan uppfattar som hotfullt eller utmanande. I det moderna livet kan det handla om för många och för svåra arbetsuppgifter, brist på kontroll i arbetet, svårigheter att få ihop livspusslet, tidspress, relationsproblem, ekonomiska problem och ständig uppkoppling. Oavsett om du står öga mot öga med ett vilddjur eller om du "bara" oroar dig för hur du ska hinna bli klar till din viktiga deadline, reagerar kroppen med stress. Detta är helt naturligt och till och med hjälpsamt: du behöver ett visst mått av stress för att aktivera dig, fokusera och hantera vardagen.

Stressreaktionerna kan till och med upplevas som positiva. Händer det inte att du upplever det som stimulerande att ta dig an nya utmaningar på jobbet, njuter av en spännande film eller av ett dito idrottsevenemang? När vi upplever kontroll över vår situation kan även svåra uppgifter kännas spännande och stimulerande – livets krydda, skulle man kunna säga. Vi ska med andra ord inte försöka få bort all stress från våra liv. Däremot får inte stressen ta överhanden och pågå oavbrutet under månader och år. Brist på återhämtning – pauser, vila, sömn m m – gör att stressen sliter på våra kroppar med ohälsa som följd.

Exempel på symtom:

- Sömnsvårigheter

- Svårt att koppla av/rastlöshet

- Nedstämdhet 

- Oro

- Ångest

- Försämrat minne eller svårt att koncentrera dig

- Fysiska problem såsom huvudvärk, magont, värk

- Otålig och lättirriterad

- Du prioriterar bort saker som egentligen får dig att må bra

- Sämre immunförsvar

- Värk

- Du känner inte igen dig själv

När vi är stressade har vi en tendens att prioritera bort saker som tidigare gav oss lust och glädje. Det kan vara hobbyn, fritidsaktiviteter eller att umgås med nära och kära. Denna prioritering sker oftast antingen på grund av behovet att fokusera på andra åtaganden, såsom arbete, eller för att vi känner oss för trötta och på dåligt humör. Att någon gång hoppa lunchen, träningspasset eller tacka nej till en middag för att istället prioritera måsten och borden är också en naturlig del av livet. Men vägen till ohälsa står öppen om vi ständigt och jämt bortprioriterar sunda rutiner, vila, vänner och nöjen. Försök därför prioritera dessa även under stress.

Vila blir ännu viktigare efter perioder av stress, eftersom kroppen behöver återhämta sig och ge utrymme åt andra viktiga funktioner. Att säga nej och prioritera vila är en viktig del av att ge sig själv omsorg och undvika överbelastning.

Utmattningssyndrom

Om vi går med en långvarig stress kan det leda till något som kallas för utmattningssyndrom där man har flera och starka fysiska och psykiska besvär på grund av den långvariga stressen

Oftast kommer det smygande med flera stressrelaterade besvär innan. Många upplever också att det känns som att utmattningen kom plötsligt utan signal. Det är därför viktigt att se över sin tillvaro och ha en god balans mellan aktivitet och vila.

Det är viktigt att söka hjälp om du misstänker att du är på väg in i en utmattning eller är i en då det är svårt och tar tid att komma ur på egen hand.

Symtom på utmattning

Symtom på stressreaktion fast starkare.– Har ingen energi alls.– Känner dig svag i kroppen.– Går inte att vila bort tröttheten.– Känner dig rent av utmattad.– Glömmer saker.– Svårt att koncentrera dig och svårt att planera som tidigare. Exempelvis svårt att laga mat efter recept.– Svårt att läsa.– Känslig för ljud och ljus.

Utmattningssyndrom (UMS) är ett tillstånd av djup fysisk och psykisk utmattning som orsakats av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Exempel på stressfaktorer som kan orsaka UMS är långvarig överbelastning i arbetet, orättvisor och konflikter i organisationen, moraliska konflikter i arbetet, utfrysning/mobbning, ensamansvar för barn med särskilda behov, relationsproblem och/eller stort ansvar för omsorgen om äldre släktingar. Om du brottas med en eller flera av dessa tunga stressfaktorer i månader och år, utan att få tillräcklig vila, sömn och ledighet, är risken stor att du tömmer ut din ork fullständigt och "går in i väggen". Svår brist på psykisk och fysisk energi är ett av kärnsymtomen vid UMS. Till skillnad mot vanlig trötthet går inte utmattningen att vila bort eller att betvinga med viljan. Ett annat kärnsymtom är kognitiv nedsättning, det vill säga stora problem med minne, koncentration, planering och processande av information. Man är mentalt trött, virrig och glömsk, tappar ord, tappar tråden i ett samtal, glömmer människors namn, har svårt att ta in information och att planera i flera led. Ytterligare ett kärnsymtom utgörs av kraftigt ökad stresskänslighet. Detta beskrivs av många som en ren "stressallergi" som innebär att man är betydligt mer lättstressad än förr och att minne, koncentration och andra kognitiva förmågor fungerar betydligt sämre under stress. Förutom dessa kärnsymtom är det vanligt med sömnstörning, irritabilitet, labilitet, fysisk trötthet, ljudkänslighet och kroppsliga symtom som hjärtklappning, värk med flera. Du kan se de fullständiga diagnoskriterierna nedan.

A Symtom som uppstått till följd av betydande och ihållande stressfaktorer i kombination med brist på återhämtning under minst sex månader.
B En ihållande känsla av svår utmattning med påtaglig brist på psykisk energi sedan minst en månad.
C Kliniskt betydande kognitiv funktionsnedsättning sedan minst en månad.
Betydande svårigheter att vidmakthålla, skifta och rikta uppmärksamheten.
Minnesproblem.
Svårigheter att ta in och förstå ny information, sortera och bearbeta intryck, lösa problem och planera aktiviteter.
D Uttalad stresskänslighet sedan minst en månad.
Den kognitiva funktionen försämras märkbart vid ökad yttre belastning.
E Minst tre av följande symtom flertalet dagar sedan minst en månad:

1. Sömnstörning
2. Påtaglig kroppslig uttröttbarhet eller svaghetskänsla
3. Stimulusöverkänslighet, t ex för normala ljud- och ljusnivåer
4. Fysiska symtom som värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magbesvär, yrsel eller ljudkänslighet

Vid behov kan läkaren specificera om UMS uppträder…

• Med nedstämdhet: Sänkt grundstämning, gråtmildhet eller känslor av hopplöshet är signifikanta inslag i den kliniska bilden.
• Med ångestkänslor: Nervositet, oro, anspändhet, känslomässig labilitet eller social ångest är signifikanta inslag i den kliniska bilden.
• Med blandad ångest och nedstämdhet: En kombination av ångestkänslor och nedstämdhet är ett signifikant inslag i den kliniska bilden.

En person som lider av UMS upplever en utmattning som inte går att vila bort och som inte kan betvingas viljemässigt. Utmattningen är såväl fysisk som mental. Symtomen fluktuerar. Ena dagen kan man nästan känna sig som vanligt och nästa dag är energin i botten. Utmattningen syns inte på utsidan. Många drabbade tycker att det är svårt att få andra att förstå hur man mår. 

Utmattningens 3 faser:

UMS kommer smygande under längre tidsperioder – inte sällan under en längre tid, ibland flera år – under vilka man lever under ständig stress med för lite vila. Förloppet vid UMS kunna indelas 3 typiska faser som du kan läsa om nedan.

1. Riskfasen innebär att individen kämpar för att hantera en mängd stressorer som anhopat sig i arbetet och/eller privat. Sömnen blir orolig, ytlig och för kort. Trötthet, glömska och alla andra symtom kommer smygande och ökar successivt. All vila, fritid, vänner och intressen prioriteras bort. Ju tröttare och virrigare man blir desto mer tvingas man anstränga sig och trippelkolla att man inte begått misstag. För många kan själva symtomen väcka oro och vara en källa till stress. Under riskfasen är det vanligt att man söker vård för olika enstaka symtom. Det kan handla om upprepade infektioner, muskelvärk, sömnproblem och annat, utan att individen kan eller vill se kopplingen till stress.

2. Den akuta fasen betyder att orken tagit slut – man "har gått in i väggen". Det kan uppstå dramatiska symtom som till exempel en panikattack med tryck över bröstet och svårt att andas så man tror sig ha fått hjärtinfarkt eller stroke. Somliga drabbas av en plötslig förlamande trötthet. Man är slutkörd och klarar inte att ta sig ur sängen. En del går vilse i välbekanta områden, till exempel på väg till jobbet. Tankarna snurrar och man fattar inte vad som hänt. Somliga börjar sova ofantligt mycket. Nu behöver man gå till doktorn och bli sjukskriven.

3. I återhämtningsfasen återvänder energin så sakteliga. Tillfrisknandet är inte en linjär process där man plötsligt blir helt återställd, utan en uppförsbacke där framsteg och bakslag avlöser varandra i en ojämn och långsam takt. "Upp och ner och långsamt framåt" är ett uttryck som tydligt beskriver denna process. Somliga dagar mår man nästan som vanligt och vill gärna köra på. Nästa dag är man på ruta ett igen och orkar inget annat än passiv vila och att älta, grubbla och vara självkritisk. Frågor av typen: "vem är jag nu när jag inte längre kan prestera?", "hur lång tid ska det ta innan jag blir frisk?", "kommer jag någonsin att kunna jobba igen?", "tänk om jag har en permanent hjärnskada" dyker upp om och om igen. Ältande, grubblande, pendlandet mellan att göra för mycket och göra för lite och andra vidmakthållandefaktorer kan hålla liv i utmattningen över tid. För många innebär detta inte bara en utan flera krascher under livets gång. Men med rätt stöd kommer funktionen långsamt tillbaka. Du kan utföra allt fler uppgifter i hemmet och så småningom orientera dig tillbaka till arbetet.

Vad kan du göra själv?

Om du misstänker att du har en stressreaktion så är det viktigt att ta det på allvar och så tidigt som möjligt göra vissa åtgärder.

Vid stress är det viktigt att hitta en balans som fungerar för dig där du får tillräckligt med återhämtning och vila. Tillåt dig gärna mer vila än vad du i första hand tänkte att tillräckligt vila är för dig.

Vi har en tendens att bli rastlösa snabbt och tror därav att det är ett tecken på att vi har vilat klar vilket inte behöver vara fallet. Många gånger är rastlöshet ett tecken på att vi behöver mer vila under en stressreaktion.

– Hur ser dina krav ut på dig själv? Är de rimliga? Kan du minska dem?

– Motion hjälper oss att komma ner i varv.

– Lugna promenader.

– Sov tillräckligt.

– Ät regelbundet och hälsosamt.

– Tillåt dig att göra en sak i taget.

– Lägg bort skärmar såsom mobil och tv. Läs istället ex en bok eller pussla.

– Undvik alkohol och för mycket koffein.

– Vad får dig att koppla av?

När bör du söka hjälp?

Om du fortsatt känner dig stressad eller misstänker att du lider av utmattningssyndrom är det viktigt att du tar kontakt för hjälp finns att få. Utmattning är mycket svårt och obehagligt att leva med och som jag skrev tidigare är det viktigt att ta professionell hjälp. KBT- terapi har goda behandlingsresultat för stress och utmattning. Det viktiga i livet är att din kropp mår bra och håller i längden.

Stress - www.1177/stress

Vad kan jag göra för att minska stress? - www.1177/vadkanjaggoraforattminskastress

Avslappning för hela kroppen - www.1177/avslapning

Utmattningssyndrom - www.1177/utmattningssyndrom

Sömnproblem

Idag vet vi att hälsa och sömn är starkt sammanlänkade och påverkar varandra. Forskning visar att om vi sover bra så mår vi också bättre både fysiskt och psykiskt. En långvarig dålig sömn däremot ökar risken för oss att få fysiska besvär såsom hjärtproblem, övervikt, sämre immunförsvar men även psykiskt såsom större risk för depression och ångest.

Att vi då och då sover sämre kortare perioder är normalt och inget man behöver vara orolig för. Men allt fler och fler lider av längre perioder av sömnsvårighet och tyvärr når detta även ner i åldrarna.

- Du har svårt att somna och det tar mer än 30min

- Du vaknar flera gånger om natten som påverkar din sömn negativt

- Du vaknar om natten och kan inte somna om

- Du vaknar tidigt på morgonen även om du inte sovit tillräckligt och kan inte somna om

- Du är mycket trött om dagarna

- Svårt att koncentrera dig

- Svårt att vakna när klockan ringer på morgonen

- Oroar dig mer än tidigare

Vad kan du göra själv?

Har du problem med  sömnen har du säkert prövat mycket för att komma tillrätta med din sömn. Kanske har du prövat flera av tipsen nedan redan . Jag vill tipsa om att försöka göra det igen även om du redan prövat, ha tålamod och håll ut, även om det kan vara kämpigt.

Tips:

– Ät hälsosamt och regelbundet.

– Ät inte för tätt inpå sänggående.

– Gör något lugnt i 2h innan sänggående.

– Motionera regelbundet men inte för tätt inpå sänggående.

– Utför mindfulness eller andningsövningar innan eller när du ska sova för att komma ner i varv.

– Undvik kaffe eller te med koffein sent på eftermiddagen och framåt. Undvik alkohol.– Ha samma rutiner när du går och lägger dig och går upp under hela veckan.

– Få frisk luft och solljus på dagen.

– Undvik saker som dator, mobil, Ipad vid sängen. Stäng av störande ljud.

– Undvik längre tupplurar än 15 min på dagen.

– Se till att sovrummet är mörkt och svalt.

När bör du söka hjälp?

Om du fortfarande har sömnbesvär och har haft det en längre period är det viktigt att ta kontakt för hjälp finns att få. KBT-terapi har goda behandlingsresultat för sömnbesvär som håller i längden. Ibland kan besvären endast ha med sömnen men ibland kan det även vara en kombination med något annat. Du har också möjlighet att söka kontakt med din vårdcentral för medicinsk bedömning.

Sömnsvårigheter - www.1177/somn

Mindfulness - www.1177/mindfulness

Sömnskola – råd för att sova bättre - www.1177 /somnskola

Riskbruk, missbruk

Det kan finnas många olika anledningar till att en person använder alkohol/droger/spel om pengar eller något annat beroendeframkallande. Det är inte ovanligt att ta till alkohol eller spel om pengar för att döva eller hantera svåra känslor. Har Du funderat på att dra ned på alkohol eller sluta dricka alkohol helt och hållet? Kanske har du märkt att du inte mår bra psykiskt eller fysiskt av alkohol. Eller kanske alkoholen gett negativa konsekvenser i ditt sociala liv eller i din relation.

Återfallsprevention eller KBT-samtal kan hjälpa dig att:

• Hitta sätt att dra ner på alkoholen.
• Må bättre psykiskt och fysiskt.
• Öka förmågan att känna igen sina risksituationer för återfall.
• Bli mer medveten om konsekvenserna av problembeteendet.
• Bli bättre på att undvika risksituationerna för återfall eller att hantera dem.
• Hitta alternativ till problembeteendet.

Återfall

Efter en tid när du har druckit måttligt eller inte alls kan det hända att du dricker för mycket igen. Det kallas för återfall. Återfall kan kännas jobbigt och skamfullt, men fokusera på att snabbt komma över återfallet.

Det är bra att tänka efter hur återfallet gick till. Fanns det risker du kunde ha undvikit? Lär dig av återfallet och undvik på så sätt framtida risker. Om du haft en tidigare behandlingskontakt kan det vara bra att ta kontakt på nytt. Ibland kan en kortare ny period med behandling räcka för att få kontroll igen. En del kan bli hjälpta av läkemedel. Ta kontakt med din läkare på din vårdcentral för att få råd och medicinsk vägledning. 

När bör du söka hjälp?

Det är aldrig för sent att söka råd, stöd eller hjälp om du är orolig för ditt drickande eller ditt spelande eller om det har fått för stora konsekvenser i ditt liv.  Om du vill ha någon att prata med om riskbruk, missbruk eller beroende är du välkommen att höra av dig till mig. Du är värd att må bra. Det finns bra och välfungerande metoder som fungerar. Det finns också fin hjälp att få inom vården och du kan även vända dig till din vårdcentral eller din kommun för att få hjälp och stöd.

Stödlinjen för spelare och anhöriga | Stödlinjen (stodlinjen.se)

Alkoholberoende och alkoholproblem (beroendecentrum.se) 

Spel om pengar – spelberoende - 1177

Alkoholhjälpen | Alkoholhjälpen (alkoholhjalpen.se) 

Återfallsprevention - Socialstyrelsen

 Föräldraföreningen mot Narkotika - www.fmn.se

Droghjälpen - www.droghjalpen.se

Anhörigstöd

Livet påverkas även för dig som är anhörig. Beroende kommer ofta sakta och då kan det vara svårt att se vad som händer. Det kan vara jobbigt att se hur någon som står dig nära utvecklar ett beroende. Du kan känna sorg, ilska och skuld över situationen.

Det är vanligt att anhöriga tar på sig ett stort ansvar. Du kanske försöker underlätta livet för den som har ett beroende eller försöker dölja problemet. Kom ihåg att den som har ett beroende själv är ansvarig för att söka hjälp för att förändra sitt beteende. Du kan stötta, men aldrig ta ansvaret för någon annans liv. 

Hos mig har du som anhörig möjlighet att gå i samtalsbehandling. Du kan även gå i familjebehandling tillsammans med den du känner oro för. 

När bör du söka hjälp?

Du som är anhörig till någon som har ett beroende har förmodligen känt oro under en längre tid. Det är aldrig för sent och det finns alltid något att göra. Du är värd att må bra. Prata med någon om hur du har det och hur du mår. Nedan finner du olika stödlinjer att vända dig till. Jag erbjuder stödsamtal, terapi och KBT inriktat på förändring och anhörigstöd. 

Anhörigstöd – stöd för dig som vårdar eller stödjer en närstående - 1177

Nationellt kompetenscentrum anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga (anhoriga.se)

Anhöriglinjen 0200-239 500 – Anhörigas Riksförbund (anhorigasriksforbund.se)

Start - Autism Sverige 

Maskrosbarn – för barns rätt till en trygg uppväxt 

Flera anhörigstödjande kontakter finner du här - Stödlinjer för anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga (anhoriga.se) 

OCD

Att vi kan ha vissa tankar och beteenden som blir extra viktiga för oss i stunden är normalt såsom att någon gång behöva kontrollera att dörren verkligen är låst eller att ljusen är släckta för att minska oron kring att något ska hända. Men om du ofta har dessa eller upplever att tankarna och beteendet påverkar dig mycket kan det vara OCD.

OCD (obsessive-compulsive disorder) eller som vi kallar det på svenska "tvångssyndrom" är när du behöver göra eller tänka på ett speciellt sätt annars får du ångest eller tror att något hemskt kommer att hända. Tvångssyndrom innehåller både tvångstankar och tvångsbeteenden. Tvångstankar är tankar som kommer fast du inte vill det och som ger obehag.

Exempel på en sådan tanke kan handla om att du är rädd för att bli smittad eller göra någon illa. Tvångsbeteende är det du gör för att hantera tvångstankarna, till exempel tvätta händerna extra mycket för att undvika smitta. Tvånget kan med tiden bli värre och påverka dig i vardagen när du är på arbetet, skolan eller är i sociala sammanhang.

• Du har tvångstankar eller tvångsbeteenden kring hur vissa saker ska utföras
• Du får mycket ångest och kan exempel inte sova eller gå hemifrån om du inte gör detta innan.
• Du undviker platser eller situationer för att inte behöva få tvångstankar/beteenden
• Du tycker det är svårt att sluta med eller motarbeta tvånget
• Tvånget påverkar dig att göra saker du vill göra i livet

Vad kan du göra själv?

Det är viktigt att ha goda levnadsvanor, för desto bättre vi mår både fysiskt och psykiskt desto lättare har vi att hantera tvångssyndromet. Det kan vara att äta hälsosamt och regelbundet, motionera och vila tillräckligt.

Att prata med någon om dina tankar kan hjälpa. Många med tvångssyndrom går med dessa tankar för sig själv och skäms för det. Det kan därför hjälpa att berätta för någon för att sedan kunna skapa mer distans från tankarna.

Med OCD är det svårt att stå emot dessa tankar och beteende, det är ju därför man fortsätter med dem. Men ha med dig att försöka motstå dem så gott du kan och att inte öka beteendet såsom att tvätta händerna ännu en extra gång för att minska ångesten lite till. Detta gör tyvärr att tvångssyndromet blir värre på långsikt.

När bör du söka hjälp?

Om du misstänker att du har OCD och det påverkar dig i din vardag är det viktigt att ta hjälp för hjälp finns att få. Att gå med OCD kan leda till annan psykisk ohälsa såsom depression eller utmattning men också att tvångssyndromet ökar med tiden. OCD kan vara mycket jobbigt att leva med och det kan begränsa dig att leva det liv du vill leva. KBT-terapi har mycket goda behandlingsresultat i detta.

OCD – Tvångssyndrom - www.1177/ocd-tvangssyndrom

Ocd - Svenska OCD-förbundet (ocdforbundet.se)